Då
var 1:a cuptävlingen genomförd, ja ja genomförd är
väl en mild överdrift. Vi, eller rättare sagt Jag bröt
efter SS2, inget fel på bilen, var igentligen rädd för
den tekniska kontrollen efteråt, har man borrat till 2,5 liter
så vet man ju att dom kommer att upptäcka det, skämt
åsido så kände jag på Fredagen när vi
hade klarat av besiktningen att ögon o hals började svullna
och näsan började rinna. Perfekt tajming att få influensa
när man skall tävla, tidigt i säng så kanske
allt skulle vara borta när man vaknar på morgonen, icke
sa Nicke, huvudet bultar, näsan rinner och med Carinas ögondroppar
så får jag upp ögonen också! 2 Ipren 5 koppar
kaffe så börjar det kännas ok så vi drar väg
till Långviksmon.
Nu skulle det bli spännande o se om träning o Arne Walfridssons
råd skulle göra någon nytta, vi åker ut till
SS1, näsan rinner, huvudet känns som en bortdomnad melon
(som vanligt då enligt många).
På med hjälmen och fram till start! När hjälmen
åkte på kändes det som om någon satt ett spännband
runt huvudet och dragit åt, men men vi provar!
SS1
Starten går och nu skall vi se om träningen har gett resultat,
satsar på att inte sladda i onödan, kraftiga inbromsningar,
styr genom böjar o vägbyten, känns kryckigt och orytmiskt
men känns som om det lossnar vartefter, härlig sträcka!
satte nytt fartrekord med bilen! Varvar ur ordenligt på 4:an
sitter med fingret på overdriven, då säger Carina
- 157Km/h!! Helvete vad fort tänker jag o släpper på
gasen! Nu har vi kommit överens om att hon kan säga hastigheten
efter målgång så slipper jag tänka på
hur fort vi kör, så nästa gång kanske man vågar
lägga i överväxeln, borde göra ca 10Km till, Läskigt
fort i våra gamla bilar!!!! Man undra hur fort det går
för dom andra som slår oss med minuter???!!!
Vi kommer i mål utan några problem med bil, men nu har
febern tagit ett rejält grepp, känner mig helt slut, armarna
skakar och man flåsar som en sjuk flodhäst!
Tveksam om jag skall köra SS2 men efter lite vila på transporten
så känns det bättre.
SS2
Här har vi åkt förut så man visste att det var
rakt över en del krön, tog det lugnt i skogen, försöker
att inte hoppa med bilen då den visar tendenser att flexa i
bakvagnen vilket brukar visa sig i form av vecka i bakskärmarna,
men vi höll hyfsat tempo fram till att vi blev nervinkade där
BMW:en hade gått rakt ut i skogen, vi fick ok tecken av publiken
vid bilen att besättningen var ok sen laddade vi på igen.
Huvudet dunkar, näsan rinner men nu skall vi i mål! När
vi kommer ut på isen så glömmer man förkylningen,
här skall laddas, nu har man ju tränat på is så
det skall inte vara några problem, oj oj oj vad kul, körning
gick perfekt, tänk om man vågar ladda så här
i skogen!!! Allt går perfekt ända till målgång,
kommer alldeles för fort in, ser inte målflaggorna. Vad
göra? för att få ner farten sätter jag högersidan
i vallen, det brukar ta ner farten ordentlig, strategin funkar ända
tills det hugger, boff!!! så sitter vi i vallen 20 cm från
bilen som står vid målflaggorna (vad den bilen nu hade
där att göra???) bilen flyttades tydligen senare ett antal
meter bakåt, men vi kom i mål!
Upp till Serviceplatsen, Micke o Tommy Ohlsson som skötte servicen
börjar kolla allt o ta bort snö i motorrummet, men nu känner
jag att det är nog ingen bra ide att fortsätta, huvudet
bultar, halsen värker, näsan rinner och man känner
sig allmänt hängig så jag bestämmer mig för
att bryta, vi lämnar in tidkort, kollar om dom vill göra
teknisk kontroll på bilen (vilket vi slapp). Sen tar vi en fika
o väntar på att tiderna skall komma upp.
Visade sig att vi hade riktigt bra tider, trots förkylningar
och nedvinkningar, så man är ganska nöjd ändå,
bilen hel så man slipper en massa extrajobb i garaget. Nu laddar
vi för Kopparberg!
Lovade Tommy som var med som "gästmekaniker" att åka
kartis i hans VOC:are i helgen, förkylningen börjar ge med
sig, så det blir en spännande uppgift, så nu får
man se vilket smörjobb kartisarna har =)!
Stort tack till Carina, Micke o Tommy som tog oss hem på Lördagsnatten
(Tommy körde hela vägen hem!)