Nu är det bara 1 år ”knappt” kvar till nästa års Midnattsolsrally, vi rally åkare får väl resonera som älgjägarna gör med sin älgjakt, året delas upp före och efter MSR, i vårt fall. Det här årets upplaga blev inte helt likt våra två andra starter i MSR, då vi i princip varit befriade från problem med bilen, sånär som ett generator haveri.Vi börjar vid garaget i Bro, där vårt eget gäng samlats 08.00 onsdag morgon, för lastning av bil, och vad vi trodde behövliga reservdelar.

Förutom vårt P1800 gäng, så fanns Eva Röses service team på plats för att lasta hennes Amazon, eller rättare sagt PI Walfridssons Amazon som lånats till inspelningen av filmen Rallybrudar, tidigare under året, den skulle nu också få göra premiär i MSR, då i klassen regularity.
Efter lastning åkte vi till Bro station för att hämta Eva, och sedan vidare till Motala, där Maria Andersson, som skulle tjänstgöra som kartis till Eva under MSR mötte upp, Maria är ju annars van att åka lite fortare eftersom hon vanligtvis återfinns i någon WRC bil, senast med Norrmannen Anders Gröndal.

Eva Röse på väg ut från servicen i Österbymo

Väl nere i Kristianstad, ca.15 Statoil kaffe senare, så väntade middag efter incheckning på hotellet, vi var bjudna till en kompis, och tillika affärs kontakt till Jörgen och Erik Uppsäll.
Efter en riktigt blöt kväll hos vår Skånske vän Hasse och hans fru, så blev vi tvungna att lämna av två ur service styrkan vid hotellet, ( vill inte bli för ingående, med respekt för mina team kompisar ) emedan jag själv chaufför för kvällen, och resterande två i teamet gick ut en sväng på stan.
Erik blev kvar som kvälls gäst, hos Hasse.

Torsdag morgon, lite tung i huvudet efter spurten på puben efter 24:00, så det blev det lite sovmorgon, vi skulle inte besiktiga förens 14:00-15:00, på eftermiddagen
Mycket snack som vanligt på torget där besiktningen var belägen, alla hade teorier om vem som skulle vinna och också om lite rokies för året, kanske skulle Totte Andersson komma högt i resultatlistan, eller Håkan Larsson med sin nybyggda Escort, att Roten stod högt i kurs gick inte att ta miste på, håller bilen är han en klar aspirant till seger sa de flesta.
Innan middags buffén för chaufförer och kartläsare så var det några kommungubbar och gummor som tala vackert om Kristianstad med omnejd, sedan blev det också lite intervjuer med gamla rally världsmästare, och andra kändisar från start listan.
Allt det här skedde från en uppbyggd scen på stor torget.
Den här kvällen blev betydligt tidigare och torrare än föregående, nu började nerverna göra sig påminda. Regularity gick ut 08:00, och första rally bil 09:00 fredag morgon, vi själva, nu i ”B20 klassen” bland de stora och snabba grabbarna, kl. 10:16 med start nr.129.

Att komma i bilen, starta och få åka ut ur stan gav ett behövligt lugn efter allt tumult på torget
Sträcka 1, gick över förväntan, jag hade peppat Jörgen ordentligt, att ta i från början så vi kommer upp i tempot han haft vid tidigare övningar under maj, när han testat bilen som föråkare, och det här gav utdelning, riktigt bra tid, när vi jämförde med gubbar som vi tidigare blivit duktigt distanserade av. Tyvärr så var det några som fick lov att kasta i handduken redan här på första sträckan, det var mycket hopp på sträckan, och några som också hade krävt varningar vilka det var ont om i roadbooken.

Sträcka två ”Abbormåla” var 8,04 km, riktigt kul sträcka, och också där hade vi ett härligt flyt.
Nu kom vi till en sådan sträcka som Jörgen gillar riktigt bra, och också brukar få till en kalas tid, men något gick galet! Sträckan var lagd i en timmerdepå, med bred asfalt, i kombination med riktigt bökig, såkallad c-förar stig, smalt, trångt och mycket vägbyten.

Eva Röse & Maria Andersson på SS 17

Efter start på asfalt och ett vägbyte till grus och ut på asfalt igen, så hände något, en stor timmertrave kom rusande mot bilen i alldeles för hög hastighet, skrammel krasch, som man brukar läsa i serie tidningar, eftersom det här är en vuxen serie så ingick också några, numer censurerade köns-uttryck och svordomar, summering = för taggad, för hög fart, för dåligt grepp!!
Folk kom springande till hjälp och lyckades sent om sidor få loss timmertraven från bilen, men mycket tid gick, ca:8 min, vilket gjorde att vi passerade max tiden på sträckan, och därför fick lite extra tillägg. Men tur i oturen, så visade det sig att bara plåt och lite parkeringsljus lämnat in.
Tur var också att matuppehållet, med 60 minuters service var lagt vid målet på sträckan.
Tror ni det gick att få Jörgen att äta någon mat?

Den nya P1800.an i kön till Besiktning

Jag fick honom till mattältet, men när jag hämtat mat och satte ner tallriken på bordet för att äta, var Jörgen redan på väg upp från sin stol, faan vet om han inte hade en fjäder i arslet, jag måste kolla med servicen hur det går, hörde jag sedan var han borta.
Att Jörgen har lite blandade bokstavskombinationer vet ju alla i teamet sedan tidigare t.ex. A,D,H,D DAMP, OSV. men nu blommade alla bokstäverna ut på en gång.
Killarna i servicen gjorde ett kalas jobb (trots Jörgens hjälp), och vi kom iväg med fungerande ljus, och en jävla massa silvertape.

En något ärrad P1800 på SS 4

Härligt vi var med igen, om än med lite ledsen front. Dagen sista två sträckor gick fint och vi kom till Jönköping och, deras gågata mitt i stan, vilken vi kände till sedan 2007 års MSR, kul med så mycket folk, och levande musik i Parc Fermé. Vi ska väl tillägga att det blev lite stressat in till målet i Jönköping, efter kafferrast för chauffören och felläsning i roadbook av mig, men det gick de också! I Jönköping blev det mycket snack i teamet vid kvällens buffé, Eva hade haft lite kontakt med en sten mur, vilket resulterat i dagens populäraste smeknamn, ”stenröse” Fredrik hade haft lite svårt med att hålla bilen på rätt köl och därför fått lite bulor här och var.

Ledsen P1800.a

Miriam och Eveline imponerade mest med dagens insats, genom att leda sin klass, och dom hade kört bra, mycket bra, Per Carlsson (tävlingsgeneral på MSR) som tänkt låta tjejerna starta sist fick nu be om ursäkt, och också han erkänna att han var imponerad av deras framfart, men en tryckt bak skärm var priset vår gamla P18 fått betala, det är smällar som är lätt att ta vid sådana här tillfällen.

En gladare Miriam Walfridsson som rattade den "gamla" P1800a:n med bravur

Själva så var vi glada att vi var med efter dagens malör, och att vi gjort så bra tider, aldrig har vi åkt så här fort i skogen tidigare, många vi aldrig varit i närheten av i resultatlistan åkte vi nu jämt med och också ifrån på några sträckor.

De hade bra ladd i slutet av SS 4 där webmastern stod med kameran

God natts sömn, och lite sovmorgon, vi startade ju långt bak i fältet efter gårdagens timmer avverkning. SS 6 var den andra dagens första ss, sträckan visade sig vara välkänd bland ortsbefolkning, och tillrest publik hörde vi, jasså ni ska åka Ölands sträckan, den är lurig den.
Vi fick det bekräftat, genom att behöva skriva på en extra varning innan start i TK´n.
Vid starten försökte vi också få till en extra minut på bilen framför som var en SAAB Monte Carlo 850, men vi fick kommentaren, att på den här sträckan kör ni inte in någon minut.
Det grejade sig precis, vi tog in 0,58 sek på Saaben, men lite dammigt var det. Tempot kändes riktigt bra, och nu skulle vi köra upp oss i startfältet till en bättre startposition till söndagen som var sista etappen.

Kul om dessa tjejer skulle fortsätta ratta vagnen i KRC

Efter sträckan var det en transport på ca. 9 mil med service inlagd efter 7 km.
Allt fungerade perfekt, och bilen gick kalasbra, men vi svänger in till servicen för att få lite soppa, och känna så silvertapen sitter fast. Killarna är på plats, och öppnar huven för en normal översyn, det har stänkt ut olja säger Micke, kanske en slang, full aktivitet utbryter, där Jörgen konstigt nog blir först under bilen, han är snabb han, alla rycker, drar, klämmer och kikar, tills Jörgen utbrister, jag ser vad det är, det är kört!! Det är hål i bröstkåpan, förmodligen har kamen gått av, och muttern slagit hål i kåpan. Nu har ju vår Team chef, lärt oss att aldrig ge upp, ett av hans populärare uttryck under veckan var, jag vill inte höra något negativt, nu är vi här för att ha roligt under veckan!
Och med dessa ord i minnet så sa vi gemensamt till Jörgen, vi ger inte upp, det här går säkert att lösa på något sätt.

De knölade till vagnen på SS2,men som tjejerna sa vid TK:n i österbymo "det kunde varit värre"

Vi skruvar isär och ser vad det kan vara, menar ni det, då testar vi säger han!
Nu skruvas det av helv.., med Micke som bas, han brukar upplysa oss om att han faktiskt jobbar med sådant här hela dagarna så det är inga problem, skönt med positiva människor.
Kamen hade mycket riktigt gått av, men kamdreven och annat såg helt ut.
Ringde upp till Bro och fick fart på kompis Andreas, som var villig att åka ner för att möta upp halvvägs med nya delar, typ, kam, bröstkåpa, mutter och för säkerhets skull lyftare.
Tobbe och Jörgen åkte till Biltema i Linköping för att införskaffa magnet stavar till att hålla upp lyftarna emedan den trasiga kamen skulle dras ut. Efter att fått delarna i Norrköping av Andreas så vändes det åter mot parkeringen i Gränna där vi andra under tiden skruvat bort kylare m.m, undertecknad hann också med en kort slummer på släpet med Jörgens overall som huvudkudde.

 

När Andreas ringde och bad mig messa en bild på hur bilen såg ut, så passade jag på att fråga honom om Jörgen blev glad åt delarna, nu är ju inte Andreas så stor i orden, men när han sa att han till och med fått två kramar så förstod jag att Jörgen uppskattat vad han gjort.
Allt var klart för att dra ut kamen, då Micke säger att den främre lyftaren släppt från magneten, men efter kontroll så visade det sig att lyftaren var av, tur att Andreas fått med sig nya i reserv, och nu måste vi lyfta toppen! inte sa Micke jag tar ut lyftaren framifrån och puttar i en ny underifrån.
Den var inte många andningar under tiden den gamla kamen drogs ut, och den nya sköts i.
Halv 1 konstaterade vi felet och halv fem var jag och Jörgen på väg till Motala i bilen, perfekt sträcka på ca. 7 mil, att köra in kamen. Till Motala och stora torget anlände vi nästan exakt samma tid som det var tänkt om vi åkt dagens övriga sträckor också.
Jag hade under dagen varit i kontakt med tävlingsledningen och berättad vad vi råkat ut för, och att vi också räknade med att starta om från Motala på söndag morgon.
Vi var fortfarande med i tävlingen, tillsammans med resten av ekipagen i teamet, skön känsla!

Efter en mycket rolig kväll i Motala, med kompisar och teamet, där vi nog satt ett nytt rekord i antal människor i husbil, eftersom vår kompis Anders Olsson ville fira att han låg på 15 plats totalt, och därför bjöd hela teamet på öl i sin husbil. Några fick inte plats, utan blev stående utanför och kikade in med huvudet genom fönstren. Maria, Evas kartis refererade några barnförbjudna uttryck som Eva haft under dagen, när någon adlig kvinna i regularity klassen inte behagade flytta sig, jag mycket roligt skitsnack blir det, som nu är censurerat, mycket censur blir det under en sådan här vecka.

Söndag morgon tredje och sista dagen av Midnattsolsrallyt, att köra upp start placering var det ju inte tal om längre då startplaceringen stod fast till målgång, utan nu skulle vi, om än med fortsatt bra tempo ta oss till travbanan i Karlstad, dit våra fruar tagit sig för att sedan också vara med vid slutfesten på kvällen, så dit skulle vi med fungerande bil!
Dagens första sträcka SS12 ”Hyltet” ca. 3mil utanför Motala, var 13,07 km lång.
Nu startade vi nästan längst bak i fältet, vilket medförde problem med damm då vi körde ikapp, efter ca. 8 km hade vi åkt ikapp PV´n som startade framför, och när vi kom till Tk´n så stod fortfarande Porschen 356án kvar som startat innan PV´n, gissa om det var dammigt.
Sträckan gick bra fast vi tappade lite tid vid kappkörningen i dammet, Frank Mårdh i sin fina Ascona 400á hade också haft problem, och startade bakom oss, han förstod inte hur vi kunde ha så bra tid eftersom han sa sig ha sett oss strax innan målgång, men det visade sig vara PV´n han sett.

Nu ringde vi tävlingsledningen och sa att vi måste få ett par minuter till framförvarande bil så ingen olycka skulle inträffa, eftersom folk ger sig ut på vägen så fort en bil passerat och missar att en till kan komma tätt inpå i dammet.
Inga problem sa man så vid nästa TK visste man att vi skulle få två minuter, smidigt fixat.
Nu var det bara att gasa, SS 13 som vi åkte 2007 i MSR, visste vi va väldigt krogig, men rolig, och vi kom ihåg rätt, mycket skojig sträcka, jag och Jörgen tyckte att det flöt på bra på både SS 14, 15, också, sträckorna var roliga och omväxlande, trots att några tyckte tvärtom emellanåt, vi åker ju historiskt rally för att det är kul, och de var det.
På SS 16, dagens näst sista riktiga skogssträcka, blev det lite väntan efter som den tyvärr skördat 2st fina Escorter, Håkan Larsson och Tom Axelssons, det gick åt mycket Escorter det här årets upplaga av MSR.

Under den här väntan hann också Micke Persbrandt upp oss i den långa kön, måste säga att han imponerad med sin framfart i Porschen, men trots några riktigt bra tider så låg han nästan längst bak, och det berodde till det mesta på bakvagns trassel, lite blandade fel vad jag hörde.
Så hade vi kommit till sista servicen innan travbanan i Karlstad, bara cirka 5-6 mil kvar, gissa om vi var glada att allt fungerat under dagen, motorn gick i princip lika bra som innan kam bytet, den var väl lite bökigare under 3000 varv, men på topp fungerade det fint.
Vid super specialen på Färjestaden travbana, var det minst sagt rörigt, fri ingång och ont om tid att kika på upplägget, vi rullade nästan in på banan direkt, kanske 10 minuters väntan, så vi hann precis kika från bilen hur underlaget såg att vara efter hoppet bl.a, och lite i de kurvor som vi lyckades se från vår plats i bilen.

Fick order om att skrika till Jörgen, på i princip allt jag såg framför bilen, själv hoppades jag på en inte allt för taggad chaufför, utan en som kunde visa upp vad vi lyckats med tidigare under dagen, ett bra tempo utan större incidenter.
Jag tycker att vi avslutade rallyt lika snyggt som det börjat på sträcka 1, snart 3 dagar sedan, en tid vi inte behövde skämmas över presterade vi också, och vi hade visat att med lite positiv anda, och väldigt duktig service personal så går det mesta.
Ett jätte tack till servicen för er insats under MSR, Micke Persson, Tobbe Karlsson, Åke Hansson och Andreas bud leverans inte att förglömma, utan er hade vi fått trösta oss med polkagrisar i Gränna under lördags kvällen, men nu blev det ju öl i Motala istället, efter kam bytet.

Jag och Jörgen hade som vanligt skit kul i och utanför bilen under det här rallyt, fast vist märker man att det uppkommer lite fler problem, i och med att hästkrafter och därmed hastigheten ökar, nu ska vi bara höja tempot en aning på rakorna, så blir vi riktigt farliga. Jörgen har ju lite spärrar kvar eftersom han startade sin karriär som Rally chaffis vid 45, och inte 25 år tidigare vilket många andra ibland oss gubbklassiker gjort.
Vi ska nog jobba bort den spärren också!
Alla bilar i teamet i mål, inte illa, vi ses nästa års Midnattsolssrally!

Kartläsarn.